katarina76 -Om att överleva ett barns död.

Det regnade inte alls idag, så vi gick ner till sjön i stället, vad tycks om Sagas nya hårfärg?

Då vi sedan såg att formatet måste vara liggande fick vi göra om hennes bild lite grand, beskar den annorlunda och fyllde ut med svart och lite text (slutet på låtens text givetvis), och så här blev det!

Anna har tjatat  om att hon vill ha rakt och blont hår nästan hela livet, men jag tycker inte man skall hålla på att bleka och rakpermanenta hårt, platt tång är väl ok, men sedan har det varit stopp.
Men i dag gav jag med mig, hon fyller ju snart 13 år och håret växer ut igen, så i dag provade vi att först bleka och sedan färga "luggen" på henne, och jo, hon blev rätt häftig. Tycker faktisk det blev riktgt syggt!

Så här såg det ut efter blekningen.....inte såååå snyggt kanske.....


men sedan blev det häftigare!

håret är mer rosa i värkligheten, tycker det ser lite rött ut här. (Och  Anna blek....)

Har sjuka barn igen, Saga har hög feber och ont i halsen, hon säger att hon har lite svårt att andas och hon är rätt medtagen, får väl ringa till VC om hon inte blir bättre snart.
Men varför skall hon alltid bli sjuk när det är som olämpligast? Har redovisning av två arbeten i morgon (för den minst förstående av lärarna givetvis) och på tisdag skall jag var på min praktik.  Men det är ju inte mycket att göra åt, Saga går så klart  före allt annat.
Julen och nyår blev vär rätt okej fast ändå inte, var hos mamma och pappa, pysslade och sydde massor av kuddöverdag i mellan dagarna, mamma åkte till Vara och pappa och tjejerna åkte och hämtade henne dagen före nyår. Var skönt att vara själv några timmar,är så mycket som rör sig i huvudet, så mycket jag borde tänka igenom, så mycket jag hade behövt tid till. Men det måste vara lugnt, det måste finnas utrymme för det med, fins det inte blir det bara kvar i mig, ligger och gnager och är jobbigt.
Anna fick en kamera och vi gick på promenad med Milda och fotograferade, hon fick ett spel av mamma med och vi spelade det och kortspel nästan varje dag.  Saga har det värre igen, tycker jag märker mer fysiska saker med henne igen, nu har även pappa sett hur hela högersidan bara försvinner eller låser sig helt, och hur rädd Saga blir då det gör så. 
Fick en räkning för ett uteblivit besök på barnkliniken, men har inte fått någon kallelse, måste ringa om det med.
Lördagen innan jul fick jag mina teckningar jag gjort i bildterapin med posten, med var också en massa band, hur härligt som hälst, önskar bara både jag och tjejerna hade haft mer tid till att pyssla,får försöka ta mig den tiden.
Ville maila Maria och tacka, men min mail har inte fungerat och sedan åkte vi bort och nu tror jag inte adressen fungerar längre.
Är så mycket sådant som inte blir,så mycket jag tänker göra, men alldrig gör.
Skall i alla fall se till att få i väg paketet till Ulrika, har ju varit klart länge, men inte heller det har blivit av.

Skulle arbeta hemma idag, har för engångs skull en hel del skolarbete att göra, en massa matte tal jag skall titta närmare på (och så vill våran lätt sadistiska men mycket roliga lärare att vi skall ränka en massa tal med olika baser, och det är väl inte helt enkelt alla gånger, tycker jag tänker på samma sätt, koncentrerar jag mig går det hur bra som hälst, men så fort jag inte är helt fokuserad så blir det hel fel.) men just i dag fick MKB för sig att börja går iordning mitt kök, inte en dag för tidigt iofs. Målaren var här och målade, han tyckte synd om mig och målade mer än han hade behövt göra, kommer tillbaks i morgon och lackar. Och nu, äntligen, är det några här som återställer väggen, sätter upp gips skivor osv, får väl se vart det slutar. Men det är svårt att koncentrera sig med en massa folk som går åt alla håll, men det får gå ändå på något vis.
Har tagit mig i kragen och mailat min handledare, skall ut på VFT nästa vecka, får se vad hon säger.
Och så ringde det en kille från BUP, han lät så väldigt försiktig. Han sa att de skickat en kallelse till igår, men den hade vi ju inte fått, så hon fick en ny tid nästa fredag istället. Får se hur det blir. Och de hade fortfarande inte hört av sig till min läkare igår, trotts att hon bokat möte med dem den 23:e, min bildterapeft slutar om två veckor så jag hoppas innerligt att de hinner ha mötet.
Att hon slutar käns väl inte så där jätte bra,samtidigt käns det inte som att jag behöver någon ny kontakt, det får gå ändå, på något vis.
I var en jobbig dag med Saga, men kvällen var så härlig. Anna hade sovit över hos Louise S, hon brukar vara så sur när hon kommer hem, men i går kväll spelade hon och Saga fotboll i flera omgånger i köket, väntade hela tiden på att någon skulle bli ledsen och att de skulle börja bråka istället, och båda slog sig och blev ledsna men de bråkade inte för det, och det var så skönt, så skönt att få höra dem glada. Jag tyckte det var så skönt att de fick fortsätta, igentligen får de ju inte spela fotboll inomhus. När sedan Anna skulle gå och handla följde Saga med utan att hon ens frågat, och hon protesterade inte alls då jag bad henne gå ut med soporna, ja igårkväll var en jätte bra kväll.
Annars börjar det bli tungt igen, det närmar sig jul och jular tycker jag bara är så jobbiga, det käns bara så fel, så fel, så fel. Julen är barnens högtid, å jag vill inte ha den alls om jag inte kan få ha alla mina barn.
Men det kommer väl att gå i år med.
En del säger att jag är så stark som överlevt detta, men det är inte sant. Men jag börjar bli rätt bra på att överleva, för det är något man gör hela tiden, vareviga stund, hela livet.

Hela värden är upp och ner käns det som, jag är fortfarande ordentligt sjuk (bihålleinflamation, dubbelsidig både över och under ögonen.) Läkaren sa att jag skulle höra av mig i dag igen om jag inte var märkbart bättre, det är jag inte, men jag bara orkar inte,vill inte bli tömd. Pappa har i alla fall hämtat mina tjejer, jag skulle ut med men det blev inte så, borde njuta av att kunna vila mig ordentligt, men jag har bara gråtit hela kvällen, orkar inte sove heller, kan inte ligga ner då det gör för ont i huvudet men orkar inte med att sova sittandes heller. Och mitt i allt har vi fått en hamster... ja, ja, livet är väl som det är ibland.

Men nästan vecka har vi en redovisning i klassen, jag har, pga sjukdom och pga Saga, inte kunnat vara med så mycket på arbetet i skolan, tur att det mesta görs hemma.
Vi skall i alla fall jämföra två områden utifrån genus, etnicitet och klass.... Vi skall illustrera detta med bilder och mitt jobb i gruppen blev bla att fotografera det ena området, det som i vår jämförelse skall stå för ett område med stora sociala problem mm. Jag håller väl inte med riktigt, men det skall vara vinklat, visa lite hur lätt man med statestik och bilder kan döma ut ett område eller lyfta det till skyarna.

Nu hade jag velat ha lite hjälp med bildvatet.
Jag har valt ut tre bilder som jag tycker illusterar dessa tre, men kankse är det hel fel?
Komentera gärna och ge mig gänra lite ideer om bilderna käns helt fel.

Första bilden är en kvinna som skyndar sig för bi grannstationen, som är en lokal för hemlösa, tror även de hemlösas tidning har sitt kontor där. Tänkte att bilden dels skulle få illustrera det faktum att andelen ensamstående föräldrar är väldigt hög i området, de flästa av dessa mammor och att miljön, med tanke på att det fins många hemlösa och många missbrukare i området inte upplevs som så trygg alla gånger, kankse aldra minst då man är nybliven mamma. (fokus klass och genus)


Nästa bild föreställer en man som sover i en trappuppgång bredvid hälsokostaffären,
han värkar helt oberörd av alla som går förbil, som i sin tur inte verkar bry sig det minsta om honom.
Tänkt att illustrera den stora delen hemlösa som fins i området (fokus på klass alltså)


Tredje bilden får illustrera dels att det fins gott om unga i området, dels att det är invandrar tätt, kvinnan med sjal under den paraboltäta fasaden får belysa detta. Kvinnan med matkassarna kankse kan symbolisera en varnlig arbetsfördelning i hemmen, att kvinnor oftast fortfarande tar hand om inköp och andra husliga göromål. (fokus genus och etnisitet.)


Blev vist frya, var ännu fler jag mailade mina gruppkamrater, men ville ha feedback på just dessa.
Denna bild får illustrera klass skilnaderna i området. Den allmäna delen är fyld av löv, vatten pölar, bilar och skräp, är antagligne tänkt som parkeringplats, men det leker ofta barn. Babkom planket, onåbart för andra än dem som bor i huset, ligger trevliga små grönskade gårdar.

En del dagar är bättre än andra, de senaste veckorna har varit värre än någonsin, Saga mår jätte dåligt och allt är kaos.
Men i dag var en bra dag, en bra kväll än så länge.
Och så här kan det gå till en bra kväll hemma hos oss;
Anna kommer hem från träningen strax före 19:00
-Vad blir det till mat?
Jag, som inte har något kök att laga mat i och med spänning väntar på att muraren skall komma i morgon och mura upp väggarna i kök och badrum; - Det blir sådan där fisk och mos som man köper färdigt, det står i ugnen.
Anna; Men uhäh, vad äääkligt!
Jag -----
Anna,; men när är det klart?
Om en halvtimme,
A.: men jag är huuuungrig, nuuu!
J: men duscha, så är det klart sedan.
A: men åh, jag lovade att ringa Clara
J: Gå upp och fråga om lokalen först (evigföljetång här hemma, jag vill att de skall fixa festen själva denna gång, börjar bli lite trött på att gör allt alltid.
Anna försvinner en stund.
Kommer hem skit sur.
A: hon fyller år och så blir det inget alls och så är det backanatten och så blir det för sent, och hon är bara så bara så pukat och nu blir det inge fest, kan lika gärna slänga allt! Och så skall du prata med henne i veckan....
J: om vad, fick ni ha lokalen?
A: om lokalen.
J: men frågade du inte?
A:  *ger i fårn sig konsitg sura ljud*

Jag ringer upp min pappa pratar lite, mitt i kommer Anna,
A: för bara 99 kr fårn man 6 nummer av Okej, och en klocka!
Jag pratar vidare.
A ja, men får jag det då?
J: jag pratar i telefon.
A, som nu ligger på tvären över mig, inte helt lätt då hon är längre än mig och jag försöker prata i telefon; men kan jag få 100 kr?
J: jag pratar i telefon.
(morfar/pappa skrattar i bakgrunden.)
Lägger på, det ringer i porttelefonen.
Saga kommer upp  för trappan
J: hur gick det på kareoken?
S: jag spydde!
J; mår du illa?
S; jag drack energidryck och så mådde jag illa och spydde, och sedan var det fler som spydde och då fick vi inte dricka mer ernergi dryck, vist är det tasigit och vad skall vi äta? Det luktar gott!
Anna sitter och äter, hälsar på lilla syster med ett "Hej pucko" och mötes själv av ett "äckel fetto", Saga har ännu inte tagit av sig skorna. Och jag skäller och förmanar och har mig tills Sagas mat nästan är bränd.
J; Saga, har du gjort din skriv läxa nu?
S; som plötsligt blivit sjuk och ligger i soffan, men åhhh, jag har så ont i huvudet, prata inte med mig!
A; mamma du måste ringa Lina!
J; läxan skall du göra i alla fall och varför skall jag ringa din kompis?
A; åh, du fattar ju inte! *går sin väg muttrande*
S, jag har såååå ont i huvudet.....
A, det är simpson nu!
S tar med maten i  på rummet och lägger sig i sängen och äter, jag orkar inte bråka.
Sätter på kaffe, två sekunder senare sriker Saga
S: Anna är inte klok hela sängen kommer rasa maaaammmaaaa!
Jag lyckas inte ta reda på vad det är som hänt, men båda barnen lugnar sig, jag säger åt Saga att hon inte får ligga i sängen och äta och fortsätter att städa upp i hallen, muraren måste ju kunna komma in genom dörren åt minstånde.
Anna klär av sig i sängen och lyckas geviet vis kasta ner sin BH så att denna kommer i Sagas mat, Saga, som äter i sängen trotts att jag sagt till henne, häver upp ett tjut värre än det mästa, innan jag hinner reagera har hon rest sig och tömt sitt vatten glas i Annas säng, sedan rusar hon ut med tårarna sprutandes åt alla håll.
Jag ger Anna en handuk och försöker prata med Saga, säger att jag kan peta bort maten som BH hamnade på, men nej, det får jag inte, och hon vill inte ha något annat och hon är så hungrig att hon nästan svälter ihjäl gråter hon. Jag erbjuer mig att värma maten igen, men då blir hon bara arg och säger en väldig massa fula ord som jag inte vill skriva här.
Jag går ut och plockar lite i vardags rummet, efter två minuter hörs ännu ett tjut, denna gång från Anna, Saga har hält ut en massa blomjord i hennes säng.....
Och ja, så fortsätter kvällen....
Och jag är ändå rätt nöjd och glad, inget har spårat ur så att det inte har gått att reda ut igen, ingen har skadat sig och vi har inte behövt ringa någon akutmotagning.
En helt normal, rätt ok, kväll på dårhuste med andra ord.

Till Ett litet ords utmaning.
Ordet är Skratta och så här blev min LO!
Tyvärr syns guldfärgen väldigt dåligt, men texten går så här;
"Ingen kan SKRATTA som du!
Nej, inge kan skratta som dig!
Ofta är du alvarlig och lite sluten, fundersam och tankfull,
men får man dig att skratta, och der ör aldrig svårt,
då kan man inte få stopp på det."

I dag är det 3½ år sedan Tella dog, och det är den första halvårsdagen som jag inte är vid graven.
Skulle ha varit på bröllop i dag, men både mina stora tjejer och jag är sjuka, jag har halsfluss och mår inget vidare alls.
Min pappa var i alla fall och tittade till Tella, hans vän begravdes på samma kyrkogård i dag så pappa tog en extra sväng dit, han var där i går kväll också och tände nya ljus i hennes lyktor. Käns i alla fall lite bra, att hon får vara en del av även deras vardag, är ju de som bor närmast kyrkogården, har lite för långt dit själv kan jag känna ibland.
Och nej, inte blir det lättare med tiden, min sorg är inte mindre, den är inte lättare att leva med, den gör inte mindre ont och saknaden är om möjligt ännu större nu.
Tella, du fattas oss!

Får man vara det? Trött och less på att vara mamma till sitt eget barn? Känner mig så hämsk som känner så, men nu är det bara jobbigt, jobbigt, jobbigt hela tiden. Sedan skolan började igen för en snar månad sedan har de ringt om inte varje så i alla fall varannan dag från skolan ang Saga, hon har knappt varit med på några lektioner alls, hon spårar ur totalt efter en kort stund och sedan kan hon inte vara med i klassen längre. På fritids klarar de henne inte alls, de har alltid haft svårt med Saga men nu är det totalkört, en del personal vill inte att hon skall få vara på fritids överhuvudtaget om de inte får extra personal till henne, men det är inte aktuellt enligt skolan, kanske om hon får någon mer handfast diagnos så småning om.
Och hemma är det bara kaos, hon kommer försent till skolan var eviga dag, det spelar ingen roll hur vi gör här på morgonen, försöker jag få i väg henne och få henne att göra något överhuvudtaget blir hon fulkomligt hysterisk, skriker, sparkar och slåss och gör defenetivt inte det hon skall, låter jag bli att säga något gör hon inget alls, absolut inget alls. Bara sitter där hon sitter tills dess att jag måste göra något och då blir det slagsmål i stället. Försöker jag hjälpa henne i stället, så blir hon arg för det också.
Jag mår själv skit över detta, jag fasar varje morgon för detta med att vecka henne och få i väg henne till skolan.
Och sedan när hon är hemma är det bara bråk hela tiden, har vi tur ringer det någon kompis direkt när hon kommit hemm och sedan leker hon med den några timmar, men det är inte bra det heller, hon är alltid arg då hon kommer hem, fast oftast vet hon inte varför själv. Och sen är det bråk om allt hela kvällen, hon kan vara lugn och känas någorlunda samlad när vi sätter igång med något, läxorna tex. men så är det alltid något som inte fungerar, kan vara pennan som inte är vass, dragkjedjan på väskan som krånglar eller bara att bokstäver och siffror inte blir som hon vill, hennes finmotorik har iofs blivit bättre under sommaren, men det är långt till den nivå hon låg på innan olyckan. Och så fort det är något så börjar hon bråka igen, skrier, kastar saker om kring sig, biter och sparkar mig och Anna när vi försöker få stopp på henne. När det tillslut går över är i stället jag och Anna ledsna och arga, Saga förstår inte efter åt vad som hänt, hon mins inte hur arg hon varit men blir samtidigt ledsen över att hon gör oss illa och så blir hon hysteriskt ledsen i stället, och så går det någon timme tills hon lugnat ner sig från det. Ingen tid kvar till läxor varken för henne eller för min och Annas del, och då blir det i stället bråk om att hon måste gå och lägga sig trotts att hon inte hunnit göra det hon vill och det hon borde. Så har vi ett nytt bråk igen. Ibland vaknar hon igen efter några timmar och behöver gå på toa, är inte jag vaken då så spårar hon lätt ur igen, och vi kan ha ett till bråk mitt i natten om abslut inget, för det är alltid etter värre då hon är trött. Och det är klart att hon är trött, det är vi allihopa och antagligen är detta jobbigast för henne själv. Men ändå, jag är så himla less på detta nu, jag vill inte ha det så här!
Känner mig som en så väldigt dålig mamma då hon beter sig så, och för att jag blir så arg och ledsen på henne och för att jag känner så här.
Pratade med hennes läkare i fredags i alla fall, han har remiterat henne till BUP, vill ha ett utlåtande från dem, även om det i första hand är en fysisk skada så behöver hon även psykiatrisk hjälp, han sa att vuxna som skadar sig som henne alltid skall erbjudas kontakt med psykiatrin, det är jätte jobbigt för vem det än är som drabbas att helt plötsligt inte kunna saker som varit självklara innan, att tappa färdigheter och kunskaper, och det förstår ju jag med, bara en sådan sak som att inte kunna prata ordentligt, att inte hitta orden och inte kunna säga till eller ifrån, det måste ju vara jätte svårt. (vilket bara gör att jag känner mig ännu hämskare, för jag förstår ju varför hon är sådan här, att hon inte alls mår bra på något vis alls.) Och alla jobbiga saker som hänt i vår familj de senaste åren + att hon vuxit upp med en deprimerad mamma, man kan få fnatt för mindre.
Jag hoppas värkligen att de kan hjälpa henne och att hon snart får må bättre, det fins liksom inte heller något annat som funkar just nu, ingen annan hjälp som passar oss. Att skaffa en stödfamilj tex vore direkt olämligt, att byta klass eller skola också, alla förändringar är av ondo, hon behöver så mycket lugn och ro hon bara kan få, både till kropp och själ.

Ordet är avundsjuk, och min LO handlar om mina funderingar kring om jag hade valt ett annat liv om jag kunnat, Mycket text och knepigt skrivet, men jag kan i alla fall läsa den :)

Här går det undan! Redan idag var det dags för nästa extra utmaning, ordet var paraply och så här blev mitt bidrag;

var vist en extrautmaning i dag, den höll jag på att missa, men så här blev mitt bidrag, texten ser klumpig och flamig ut, fast det är den inte ivärkligheten, är kanske färgen som gör det i scanningen.

I torsdags åkte vi till Ven, jag och Anna har aldrig varit där innan, Saga var där med skolan tidigare i vår. Tre dagar hade vi tänkt stanna, tälta på Vens camping och hyra cykel.
Dagen började lika rörigt som de flästa här hemma, Matilda hade sovit över och skulle hem, Anna sov hos Louise S och skulle hem hon med och jag skulle packa allt, Saga reagerade som varnligt på stress, blev jätte arg och super sur och jag var berädd att ge upp redan innan vi kommit i väg. Men skam den som ger sig, vi tog taxi till stationen och han med tåget i sista sekunden, hade planerat att köpa lite fika och tidningar till oss där, men det han vi inte med, blev bara var sin kanelbulle.
Och på tåget var mina tjejer lika trevliga mot varandra som varnligt (jag tror jag blir knäpp på allt gnäll ibland.)
Anna var på sitt minst soliga humör och jag var läbbigt hurtig för att hålla dem på någolunda bra humrö.


Givetvis blev det tjafs om vem som skulle bära vad och att Saga får för lätt packning osv, men vi hade rätt mycket tur med både buss och båt, blev en halvtimmes väntan på båten, men då gick tjejerna och köpte glass, vilket piggade upp en hel del.
Saga fick syn på maneter och blev väldigt farsinerad (men sur då hon inte fick fotografera, men jag litar faktistk inte helt på henne, eller ja, på henner kropp, medtanke på hur det varit de senaste månaderna så var det nog bäst att hon inte fick ha kamerna själv där.)
Väl framme fick vi släpa all den tunga packningen upp för en riktigt jobbig backe. Hade ju förstått att Ven var backigt, men inte att det var såå backigt! Väl uppe fick vi i alla fall hyrt tre cyklar, min med kärra till (som skramlade en väldig massa) och välte väldigt lätt om det var packning i den.


Att hitta till campingen var lätt, Att ta sig dit inte riktigt lika lätt, vi behövde åka ner för en väldigt brant backe,för brant för att cykla i och alldeles för brant för att ta en cykelkärra full med packning ner för, upptäkte detta lite försent och höll på att bli rätt illa klämd, till slut kom Saga och hjälpte mig att ta ur saker ur kärran och bära ner dem. Var en mamma som bara gick förbi, trotts att jag bad henne om hjälp, blir fortfarande arg då jag tänker på henne.blä!
Till slut hittade vi dit i alla fall, Anna hittade en jätte söt lite goda på vägen och blev aldeles till sig.
När vi slog upp tältet började det givetvis regna.

Men sedan blev det lite bättre och Saga vågade sig på ett dopp i havet, fast det var nog rätt kalt.
Medans jag och Anna packade upp tog Saga och fotofraferade lite och letade maneter.

Efteråt cyklade vi upp till affären, en brant backe det med, men farbar.Anna hittade ännu fler små söta grodor som behövde räddas, och Saga hitta en mjukis hund att gosa med som hon inte fick köpa (hon blev rätt sur först).
På kvällen cyklade Anna och jag och tittade efter badplatsen men hittade en små båts hamn i stället.

Vi lagade köttbullar och potatismos på storm köket och hade det rätt mysigt, men när vi skulle gå och lägga oss upptäckte vi att vi glömt ficklampan hemma, så det blev en tidig kväll.

Utsikt från tältet.

Så, nu är Anna hela tolv år gammal, hon fyllde i lördas och firades i dagarna två.
Var sagt att tjejerna inte skulle spela i Eskilscupen, men så ändrades det i sista stund. kul givet vis, men lite stressigt, särskilt som jag sagt att Saga inte behövde vara hos mamma och pappa och Clara skulle sova över, men vi löste det, Saga hämtades av pappa två timmar efter att hon kommit hem och vi åkte till cupen, åkte hem över kvällen och nästan morgon uppvatkade jag och Clara Anna på sängen. Eller ja, i min säng.




efter detta var det dags att åka till Helsingborg, mellan matcherna firades det med tårta under Ekarna, rätt mysigt tyckte nog också Anna. (jag var mäst stressad.)


På söndagen skulle det bara vara en match, hade vi fått höra, men det blev två, och skulle de ha vunnit då hade de gått vidare till en till. Både trist att de inte gjorde det, och lite skönt att vi äntligen kom iväg till Vallösa, hade tänkt åka på lördagskvällen redan.
Och på gården väntade Annas presenter från mormor och morfar på henne, hon blev jätte glad.


Mer presenter blev det inna, bla denna sjal från mig,


Minipizza var beställt, så det åts i växthuset, en lyckad födelsedag alltså.



Bilden blev visst på snedden.....  men sedan blev det i alla fall tårta!



Även den på sne, är nog snart dags att sova för min del.......

PÅ måndagen åkte jag till Ystad och köpte blommor till Tella, var rätt skönt att få vara ifred några timmar, och blommor har jag längtat efter länge, tycker det sett så trist ut ett tag nu, inte vågat köpa innan stenen kom och inte hunnit efteråt, eller ja, inte kommit iväg, är svårt då man inte själv har bil.
Vi kom i alla fall hem igår, och i morgon skall vi till Ven, jag har aldrig varit där, så det blir spännande.
Just nu är Matilda här, hon ringde i går kväll och bad att få sova över, klart jag inte kunde säga nej till henne!

I går, eller ja förrgår blir det visst nu, var jag på visning av en lägenhet i grann huset. Har längtat så länge efter att få flytta, vill bo kvar på området men det är rätt sällan det är någon lägenhet till uthyrning här och det är nästan bara två:or som det flyttas lite runt i, men nu var det alltså en 3:a ledig, vi blev utvalda att få komma på visning (bara det var mer än jag vågats hoppas på, såg att det var en bra bit över 200 intresse anmällningar på denna lägenhet.)
Var alltså där, den var jätte fin, mycket frächare och alltås ett rum större + större kök. 
Husvärden frågade om vi var intresserade, och det är vi så klart, och då sa han att vi fick den, vi har stått i kö så länge så vi var först nu. Han ville bestämma en tid att komma och titta på min lägenhet så att de kunde hyra ut den så fort som möjligt, dessutom är det bara två månaders uppsägningstid då man flyttar inom MKB, så vi skulle slippa dubbla hyror.
Både jag och Anna var så jätte glada, började redan nu planera för att  packa och rensa ur föråd osv, trotts att vi inte skulle flytta förens den 1/11.
Men så i dag ringer han och säger att de inte får hyra ut till oss, min ekonomi är för dålig. Jag har borgenär på denna lägenhet och trodde inte det skulle vara något problem om jag hade det på nästa med, men nej, det var det visst. Fick ett mail på eftermidagen också om att vi inte får komma på visning, men vi har ju redan varit på visning och blivit lovade lägenheten! Fy vad ledsen jag blev, och är, det käns så hopplöst och jobbigt, jag som var så glad i går. Har suttit och gråtit nästan hela eftermidagen.

På kvällen var det första träningen för Annas lag, de skall spela i Eskilsminnes cup nu i helgen, tidigare i sommras så sa de att det inte blev något, men nu har vi i alla fall fixat så att det blir av, jag har suttit och ringt runt till allt och alla och hjälpt Sandra att få ihop laget, frågat föräldrar om de kan köra osv. Clara skall sova över hos oss några nätter och sedan följa med till vallösa, då Anna fyller år på lördag. Hon värkar tycka att det är helt ok att spela match på sin födelsedag och jag har lovat att göra något gott till hela laget.

I morgon kommer Saga hem också, äntligen, jag har längtat så efter henne! Jag hoppas andra delen av kollo vistelsen gick bättre än den första, för personalens del.

Har pratat lite med Blltofta skolan också, Anna kommer inte in på kunskapsskolan nu i höst, så det får bli ett år där först, skall prata med rektorn på måndag.

Nu måste jag nog sova, har suttit och gråtit och lyssnat på Prince en bra stund nu, och just i dag gör saknaden efter Tella extra ont, vissa dagar är tommare än andra, känner att jag inte kan formulera det i ord, kan inte skriva något vättigt och hade jag försökt prata nu hade det bara inte gått, något håller på att gå sönder i mig ,ännu en gång, och det gör så ont, så ont.

Var iväg till Stoff och stil med Jenny idag, gick riktigt bra, men jag önskar hon kunde lägga av med alla kommentarer. Hon kan säga vad som hälst och hon tror aldrig att jag blir ledsen eller att jag skall säga något åt henne. Saker i stil med  "så snyggt, synd att du inte kan ha det, du skulle bara se ännu fetare ut" eller "när ditt hår är lite renare är det mycke rödare, tror inte detta passar då" osv, fy vad jag är less på det. Fast till slut sa jag något om att jag i alla fall inte ser ut som en henna färgad transvestit... kankse inte så snällt det heller men hon blev lite tyst och komm inte med fler sådana kommentarer. Efteråt var vi här och fikad, lite synd att det inte fins något cafe eller så ute på svågertorp.
Har sytt 1½ par byxor i kväll, skrivit ut prottokollet fårn hyresgästföreingnes möte, käns lite små konstigt att vara vice ordförande, skall ju ta över vid nästa bomöte, men det blir nog bra.
Har fått inbjudan från båda lärarfackföreningarna nu, skall nog gå med i samma som mamma är med i, hon säger att den är bäst och jag litar på henne. Ser fram emot att börja där.

Längtade något fruktnasvärt efter Saga förut, Anna sa till Clara att hon inte tycker om Saga, och jag blev både ledsen och arg, förstår inte varför hon skall vara så dum mot sin syster hela tiden nu.
Gick och köpte vykort till de båda två, har fortfarande lite dåligt samvete över att jag inte skickade fler till Anna då hon var på kollo, men hon får ett nu i stället, undra om hon blir förvånad?
I morgon skall vi på visning av lägenheten, hoppas den är fin och att vi får den, hade varit så skönt!