Mer kök, skola och barn.
Skulle arbeta hemma idag, har för engångs skull en hel del skolarbete att göra, en massa matte tal jag skall titta närmare på (och så vill våran lätt sadistiska men mycket roliga lärare att vi skall ränka en massa tal med olika baser, och det är väl inte helt enkelt alla gånger, tycker jag tänker på samma sätt, koncentrerar jag mig går det hur bra som hälst, men så fort jag inte är helt fokuserad så blir det hel fel.) men just i dag fick MKB för sig att börja går iordning mitt kök, inte en dag för tidigt iofs. Målaren var här och målade, han tyckte synd om mig och målade mer än han hade behövt göra, kommer tillbaks i morgon och lackar. Och nu, äntligen, är det några här som återställer väggen, sätter upp gips skivor osv, får väl se vart det slutar. Men det är svårt att koncentrera sig med en massa folk som går åt alla håll, men det får gå ändå på något vis.
Har tagit mig i kragen och mailat min handledare, skall ut på VFT nästa vecka, får se vad hon säger.
Och så ringde det en kille från BUP, han lät så väldigt försiktig. Han sa att de skickat en kallelse till igår, men den hade vi ju inte fått, så hon fick en ny tid nästa fredag istället. Får se hur det blir. Och de hade fortfarande inte hört av sig till min läkare igår, trotts att hon bokat möte med dem den 23:e, min bildterapeft slutar om två veckor så jag hoppas innerligt att de hinner ha mötet.
Att hon slutar käns väl inte så där jätte bra,samtidigt käns det inte som att jag behöver någon ny kontakt, det får gå ändå, på något vis.
I var en jobbig dag med Saga, men kvällen var så härlig. Anna hade sovit över hos Louise S, hon brukar vara så sur när hon kommer hem, men i går kväll spelade hon och Saga fotboll i flera omgånger i köket, väntade hela tiden på att någon skulle bli ledsen och att de skulle börja bråka istället, och båda slog sig och blev ledsna men de bråkade inte för det, och det var så skönt, så skönt att få höra dem glada. Jag tyckte det var så skönt att de fick fortsätta, igentligen får de ju inte spela fotboll inomhus. När sedan Anna skulle gå och handla följde Saga med utan att hon ens frågat, och hon protesterade inte alls då jag bad henne gå ut med soporna, ja igårkväll var en jätte bra kväll.
Annars börjar det bli tungt igen, det närmar sig jul och jular tycker jag bara är så jobbiga, det käns bara så fel, så fel, så fel. Julen är barnens högtid, å jag vill inte ha den alls om jag inte kan få ha alla mina barn.
Men det kommer väl att gå i år med.
En del säger att jag är så stark som överlevt detta, men det är inte sant. Men jag börjar bli rätt bra på att överleva, för det är något man gör hela tiden, vareviga stund, hela livet.
Har tagit mig i kragen och mailat min handledare, skall ut på VFT nästa vecka, får se vad hon säger.
Och så ringde det en kille från BUP, han lät så väldigt försiktig. Han sa att de skickat en kallelse till igår, men den hade vi ju inte fått, så hon fick en ny tid nästa fredag istället. Får se hur det blir. Och de hade fortfarande inte hört av sig till min läkare igår, trotts att hon bokat möte med dem den 23:e, min bildterapeft slutar om två veckor så jag hoppas innerligt att de hinner ha mötet.
Att hon slutar käns väl inte så där jätte bra,samtidigt käns det inte som att jag behöver någon ny kontakt, det får gå ändå, på något vis.
I var en jobbig dag med Saga, men kvällen var så härlig. Anna hade sovit över hos Louise S, hon brukar vara så sur när hon kommer hem, men i går kväll spelade hon och Saga fotboll i flera omgånger i köket, väntade hela tiden på att någon skulle bli ledsen och att de skulle börja bråka istället, och båda slog sig och blev ledsna men de bråkade inte för det, och det var så skönt, så skönt att få höra dem glada. Jag tyckte det var så skönt att de fick fortsätta, igentligen får de ju inte spela fotboll inomhus. När sedan Anna skulle gå och handla följde Saga med utan att hon ens frågat, och hon protesterade inte alls då jag bad henne gå ut med soporna, ja igårkväll var en jätte bra kväll.
Annars börjar det bli tungt igen, det närmar sig jul och jular tycker jag bara är så jobbiga, det käns bara så fel, så fel, så fel. Julen är barnens högtid, å jag vill inte ha den alls om jag inte kan få ha alla mina barn.
Men det kommer väl att gå i år med.
En del säger att jag är så stark som överlevt detta, men det är inte sant. Men jag börjar bli rätt bra på att överleva, för det är något man gör hela tiden, vareviga stund, hela livet.
Kommentarer
Trackback