katarina76 -Om att överleva ett barns död.

Är så arg och ledsen på min stora tjej, vi hade ett gigantitk bråk i morse, sedan när jag skulle till sjukgymnasten hade hon (är säker på att det var hon) pillat bort den del av växelvajern som sitter på bakhjulet på min cykel, så att vajern hängde lös, jag såg inte det först utan cyklade i väg, när jag hade kommit en bit trasslade vajern in sig i mitt hjul och jag cyklade omkull. Är inte så arg för att jag slagit mig utan mer för att hon gör något sådant, dessutom förstör hon ju för sig själv, de skulle i väg till stallet i dag, men jag kan inte cykla med dem nu och Saga är för liten för att cykla dit själv, dessutom behöver jag värkligen min cykel. Hon gjorde något liknande för några vekcor sedan, då luftade hon framdäcket, blä för tjuriga barn.

Så något betydligt trevligare, på fredag skall jag åka till Borås (eller ja, utanför Borås) och på lördag skall vi på dop, jag skall få bli gudmor till en liten tjej, och det käns så roligt! Håller på med en present till henne nu, jag älskar ju scrapbooking så det får bli ett litet album, tycker det är en bra present, för den kan ju byggas ut allt eftersom, dessutom blir det väldigt personligt.
Vi skall åka tåg dit, tar bara 3½ timme, vilket var en glad överraskning.
Vi, hela min familj, behöver få vara lite glada nu, behöver att det händer posetiva saker med.

I går fick jag en Rak (en liten, oväntad present, bara så där, inom scrapboking världen.), var en massa roliga saker i, men där låg fyra små "kort", ett med ett K på, ett med ett A, ett med S och ett med T på, och jag blev så glad, och rörd, och jag vet inte vad, det är så skönt när någon "ser" hela min familj just som den är, det är tre barn i den, för mig är de alla lika viktiga.