100 mil- enkel väg
Det är långt till fjällen ibland. Kändes då vi åkte upp på lördagen, fick rätt ont i kroppen redan i Göteborg (startade strax utanför Ystad), hade första pausen i Möndal, sedan i Värmlands bro, på ett rätt intressant ställe, ett litet cafe i vad jag tror var gammla stationshuset, billigt och gott var det, med många stamkunder.Hinkar under de läckande elementen, intresanta skyltar på väggarna och en ytter dörr som hade så stora sprickor att man kunde se ut genom den, men rätt mysigt var det!
Tjejerna uppförde sig bättre än jag hade vågat hoppas, två mil utan för Malung kom första bråket, andra i Malung och tredje strax norr om Malung, men sedan blev det inte mer, varken bråk eller gnäll, inte dåligt för en så lång resa, att de kunde hålla sams nästan alla de 12 timmar det tog att komma till Funäsdalen och mina farföräldrars hus. Fastar Margareta var där med, stod och smygrökte för farmor utanför kunten då vi kom, vissa saker håller nog i sig hela livet. Både Anna och Saga var riktigt snälla och artiga när vi var där, blir så glad när de inser när det är läge att visa sig från sin bästa sida. Maggan sa att det bara varit uppe håll två av de 14 dagar hon varit där, hennes man och barn hade gett upp tidigare, de hade velat åka skidor, men det gick bara inte, liftarna hade tydligen varit stängda nästan hela tiden. Men det var bra att de varit i stugan innan, el och vatten var på kopplat och det var skottat lite grand i trappan ner, fast den var ändå nästan helt full med snö, pappa hade svårt att hitta nedgången från vägen, vi åkte för bi första gången. Vi stannade vid Kjåsken (ja, den heter så) och köpte lite frukost mat och toapapper, båda flickorna fastnade för massa saker de ville ha, Anna en tidning och Saga en fällkniv, men det fick bli en annan dag.
Både stugan och lill sugan såg exakt ut så som jag mins dem, tom samma gardiner, tänk att det fins sällen som inte förändras alls på 21 år! Är en plats från min barndom som jag bara har posetiva minnen från och det kändes så skönt att få komma dit, jag och tjejerna sov först i lillsugan, de bråkade lite om vem som skulle sova i vliken säng, men det löste sig till slut. och så hade jag glömt en del av lakana hos mamma och pappa, så pappa fick vara utan, han kunde ha frågat farmor men det ville han inte, gick bra ändå, fans gott om kuddar och filtar. Det ända som ändrat sig var nog att de skaffat en liten diskmaskin, skönt, så slapp man diska så mycket i alla fall.
Utsikt över Funäsdalen, från farmor och farfars hus
Utsikt över Funnäsdalen
Kjåsken
Tjejerna uppförde sig bättre än jag hade vågat hoppas, två mil utan för Malung kom första bråket, andra i Malung och tredje strax norr om Malung, men sedan blev det inte mer, varken bråk eller gnäll, inte dåligt för en så lång resa, att de kunde hålla sams nästan alla de 12 timmar det tog att komma till Funäsdalen och mina farföräldrars hus. Fastar Margareta var där med, stod och smygrökte för farmor utanför kunten då vi kom, vissa saker håller nog i sig hela livet. Både Anna och Saga var riktigt snälla och artiga när vi var där, blir så glad när de inser när det är läge att visa sig från sin bästa sida. Maggan sa att det bara varit uppe håll två av de 14 dagar hon varit där, hennes man och barn hade gett upp tidigare, de hade velat åka skidor, men det gick bara inte, liftarna hade tydligen varit stängda nästan hela tiden. Men det var bra att de varit i stugan innan, el och vatten var på kopplat och det var skottat lite grand i trappan ner, fast den var ändå nästan helt full med snö, pappa hade svårt att hitta nedgången från vägen, vi åkte för bi första gången. Vi stannade vid Kjåsken (ja, den heter så) och köpte lite frukost mat och toapapper, båda flickorna fastnade för massa saker de ville ha, Anna en tidning och Saga en fällkniv, men det fick bli en annan dag.
Både stugan och lill sugan såg exakt ut så som jag mins dem, tom samma gardiner, tänk att det fins sällen som inte förändras alls på 21 år! Är en plats från min barndom som jag bara har posetiva minnen från och det kändes så skönt att få komma dit, jag och tjejerna sov först i lillsugan, de bråkade lite om vem som skulle sova i vliken säng, men det löste sig till slut. och så hade jag glömt en del av lakana hos mamma och pappa, så pappa fick vara utan, han kunde ha frågat farmor men det ville han inte, gick bra ändå, fans gott om kuddar och filtar. Det ända som ändrat sig var nog att de skaffat en liten diskmaskin, skönt, så slapp man diska så mycket i alla fall.
Utsikt över Funäsdalen, från farmor och farfars hus
Utsikt över Funnäsdalen
Kjåsken
Kommentarer
Trackback