katarina76 -Om att överleva ett barns död.

var vist en extrautmaning i dag, den höll jag på att missa, men så här blev mitt bidrag, texten ser klumpig och flamig ut, fast det är den inte ivärkligheten, är kanske färgen som gör det i scanningen.

Till Ett litet ords utmaning "Tiden", om hur tiden stått stilla i Tänndalen. Texten är ett urdrag ur min resedag bok, liksom den är på de andra jag scrappat från samma resa. De andra LO har samma papper som denna men svart bakgrund, men jag tyckte det funkade bra med en brun här.

Till extra utmaningen på ett litet ord, ordet var montera

I torsdags åkte vi till Ven, jag och Anna har aldrig varit där innan, Saga var där med skolan tidigare i vår. Tre dagar hade vi tänkt stanna, tälta på Vens camping och hyra cykel.
Dagen började lika rörigt som de flästa här hemma, Matilda hade sovit över och skulle hem, Anna sov hos Louise S och skulle hem hon med och jag skulle packa allt, Saga reagerade som varnligt på stress, blev jätte arg och super sur och jag var berädd att ge upp redan innan vi kommit i väg. Men skam den som ger sig, vi tog taxi till stationen och han med tåget i sista sekunden, hade planerat att köpa lite fika och tidningar till oss där, men det han vi inte med, blev bara var sin kanelbulle.
Och på tåget var mina tjejer lika trevliga mot varandra som varnligt (jag tror jag blir knäpp på allt gnäll ibland.)
Anna var på sitt minst soliga humör och jag var läbbigt hurtig för att hålla dem på någolunda bra humrö.


Givetvis blev det tjafs om vem som skulle bära vad och att Saga får för lätt packning osv, men vi hade rätt mycket tur med både buss och båt, blev en halvtimmes väntan på båten, men då gick tjejerna och köpte glass, vilket piggade upp en hel del.
Saga fick syn på maneter och blev väldigt farsinerad (men sur då hon inte fick fotografera, men jag litar faktistk inte helt på henne, eller ja, på henner kropp, medtanke på hur det varit de senaste månaderna så var det nog bäst att hon inte fick ha kamerna själv där.)
Väl framme fick vi släpa all den tunga packningen upp för en riktigt jobbig backe. Hade ju förstått att Ven var backigt, men inte att det var såå backigt! Väl uppe fick vi i alla fall hyrt tre cyklar, min med kärra till (som skramlade en väldig massa) och välte väldigt lätt om det var packning i den.


Att hitta till campingen var lätt, Att ta sig dit inte riktigt lika lätt, vi behövde åka ner för en väldigt brant backe,för brant för att cykla i och alldeles för brant för att ta en cykelkärra full med packning ner för, upptäkte detta lite försent och höll på att bli rätt illa klämd, till slut kom Saga och hjälpte mig att ta ur saker ur kärran och bära ner dem. Var en mamma som bara gick förbi, trotts att jag bad henne om hjälp, blir fortfarande arg då jag tänker på henne.blä!
Till slut hittade vi dit i alla fall, Anna hittade en jätte söt lite goda på vägen och blev aldeles till sig.
När vi slog upp tältet började det givetvis regna.

Men sedan blev det lite bättre och Saga vågade sig på ett dopp i havet, fast det var nog rätt kalt.
Medans jag och Anna packade upp tog Saga och fotofraferade lite och letade maneter.

Efteråt cyklade vi upp till affären, en brant backe det med, men farbar.Anna hittade ännu fler små söta grodor som behövde räddas, och Saga hitta en mjukis hund att gosa med som hon inte fick köpa (hon blev rätt sur först).
På kvällen cyklade Anna och jag och tittade efter badplatsen men hittade en små båts hamn i stället.

Vi lagade köttbullar och potatismos på storm köket och hade det rätt mysigt, men när vi skulle gå och lägga oss upptäckte vi att vi glömt ficklampan hemma, så det blev en tidig kväll.

Utsikt från tältet.

Scannern kapade lite så tyvärr syns inte all text...

Så, nu är Anna hela tolv år gammal, hon fyllde i lördas och firades i dagarna två.
Var sagt att tjejerna inte skulle spela i Eskilscupen, men så ändrades det i sista stund. kul givet vis, men lite stressigt, särskilt som jag sagt att Saga inte behövde vara hos mamma och pappa och Clara skulle sova över, men vi löste det, Saga hämtades av pappa två timmar efter att hon kommit hem och vi åkte till cupen, åkte hem över kvällen och nästan morgon uppvatkade jag och Clara Anna på sängen. Eller ja, i min säng.




efter detta var det dags att åka till Helsingborg, mellan matcherna firades det med tårta under Ekarna, rätt mysigt tyckte nog också Anna. (jag var mäst stressad.)


På söndagen skulle det bara vara en match, hade vi fått höra, men det blev två, och skulle de ha vunnit då hade de gått vidare till en till. Både trist att de inte gjorde det, och lite skönt att vi äntligen kom iväg till Vallösa, hade tänkt åka på lördagskvällen redan.
Och på gården väntade Annas presenter från mormor och morfar på henne, hon blev jätte glad.


Mer presenter blev det inna, bla denna sjal från mig,


Minipizza var beställt, så det åts i växthuset, en lyckad födelsedag alltså.



Bilden blev visst på snedden.....  men sedan blev det i alla fall tårta!



Även den på sne, är nog snart dags att sova för min del.......

PÅ måndagen åkte jag till Ystad och köpte blommor till Tella, var rätt skönt att få vara ifred några timmar, och blommor har jag längtat efter länge, tycker det sett så trist ut ett tag nu, inte vågat köpa innan stenen kom och inte hunnit efteråt, eller ja, inte kommit iväg, är svårt då man inte själv har bil.
Vi kom i alla fall hem igår, och i morgon skall vi till Ven, jag har aldrig varit där, så det blir spännande.
Just nu är Matilda här, hon ringde i går kväll och bad att få sova över, klart jag inte kunde säga nej till henne!

I går, eller ja förrgår blir det visst nu, var jag på visning av en lägenhet i grann huset. Har längtat så länge efter att få flytta, vill bo kvar på området men det är rätt sällan det är någon lägenhet till uthyrning här och det är nästan bara två:or som det flyttas lite runt i, men nu var det alltså en 3:a ledig, vi blev utvalda att få komma på visning (bara det var mer än jag vågats hoppas på, såg att det var en bra bit över 200 intresse anmällningar på denna lägenhet.)
Var alltså där, den var jätte fin, mycket frächare och alltås ett rum större + större kök. 
Husvärden frågade om vi var intresserade, och det är vi så klart, och då sa han att vi fick den, vi har stått i kö så länge så vi var först nu. Han ville bestämma en tid att komma och titta på min lägenhet så att de kunde hyra ut den så fort som möjligt, dessutom är det bara två månaders uppsägningstid då man flyttar inom MKB, så vi skulle slippa dubbla hyror.
Både jag och Anna var så jätte glada, började redan nu planera för att  packa och rensa ur föråd osv, trotts att vi inte skulle flytta förens den 1/11.
Men så i dag ringer han och säger att de inte får hyra ut till oss, min ekonomi är för dålig. Jag har borgenär på denna lägenhet och trodde inte det skulle vara något problem om jag hade det på nästa med, men nej, det var det visst. Fick ett mail på eftermidagen också om att vi inte får komma på visning, men vi har ju redan varit på visning och blivit lovade lägenheten! Fy vad ledsen jag blev, och är, det käns så hopplöst och jobbigt, jag som var så glad i går. Har suttit och gråtit nästan hela eftermidagen.

På kvällen var det första träningen för Annas lag, de skall spela i Eskilsminnes cup nu i helgen, tidigare i sommras så sa de att det inte blev något, men nu har vi i alla fall fixat så att det blir av, jag har suttit och ringt runt till allt och alla och hjälpt Sandra att få ihop laget, frågat föräldrar om de kan köra osv. Clara skall sova över hos oss några nätter och sedan följa med till vallösa, då Anna fyller år på lördag. Hon värkar tycka att det är helt ok att spela match på sin födelsedag och jag har lovat att göra något gott till hela laget.

I morgon kommer Saga hem också, äntligen, jag har längtat så efter henne! Jag hoppas andra delen av kollo vistelsen gick bättre än den första, för personalens del.

Har pratat lite med Blltofta skolan också, Anna kommer inte in på kunskapsskolan nu i höst, så det får bli ett år där först, skall prata med rektorn på måndag.

Nu måste jag nog sova, har suttit och gråtit och lyssnat på Prince en bra stund nu, och just i dag gör saknaden efter Tella extra ont, vissa dagar är tommare än andra, känner att jag inte kan formulera det i ord, kan inte skriva något vättigt och hade jag försökt prata nu hade det bara inte gått, något håller på att gå sönder i mig ,ännu en gång, och det gör så ont, så ont.